Vad konsumerar Julian?

KLÄDER

Skor: Whyred, R.M. Williams
Sneakers: Pierre Hardy, Converse
Jeans: Whyred, Cheap Monday
T-shirt: Just Another Rich Kid
Underkläder: Björn Borg

ACCESSOARER

Väska: Mulberry
Plånbok: Louis Vuitton
Solglasögon: Wayfarers och Persol 649's
Klocka: Jaeger Le-Coultre
Smycken: Knappast

TEKNIK

Tv: MacBook Pro
Mobiltelefon: Skitbra Sony Ericsson
Mp3: Ipod
Dator: MacBook Pro

BADRUM

Tandkräm: Denivit
Schampo/balsam: John Frieda Sheer Blonde
Tvål: The Bodyshop
Parfym: Guerlain L'instant
Medicin: Citodon
Vitamin: Berocca eller ginger/lemon avkok + Omega 3 tabletter
Huvudvärkstablett: Citodon

MAT OCH DRYCK

Mineralvatten: Evian
Vin: En Brouilly, en Cote du Rhone, en Beaujolais Noveau eller en Chardonnay
Drink: Old Fashioned eller en vanlig grogg.
Bröd: Nej, men en fullkornstoast går ner.
Glass: Nej
Godis: Ja ibland.

HEMMA

Säng: IKEA
Lakan: Lexington
Espressomaskin: En Krups, En Gaggia och en Jura. Ibland bara Bodumpress
Kylskåp: Stort monsterbygge.

ÖVRIGT

Frisörsalong: Mikas Koivisto Karlsson, Jenny Karlsson.
Bank: Handelsbanken & HSBC
Dagstidning: SvD och DI, International Herald Tribune och Metro
Magasin: i-D, Wallpaper, Nylon, Numero, Vogue i allmänhet.

Jag är hemma.

Jag landade som tidigare nämnt i Paris igår och direkt efter att bussen från flygplatsen tagit kurs mot Paris innerstad fick jag den där känslan, känslan av att jag har kommit hem.
Denna byggdes på när jag kände lukten i tunnelbanan, när jag vid transfer irrade runt i Paris oklara labyrinter till tunnlar, när jag steg av och promenerade en väg jag så många gånger promenerat, när jag knackade på och han öppnade.
Han är som ni redan vet, Julian.

Kroppen tar ut sin rätt

Nu är jag sjuk.
Efter en väldigt fullspäckad höst med otaliga fyllor, studier och andra roliga saker har kroppen slutligen gått sönder.
Jag har inte lämnat mitt hem på över 48h och det känns som att hela mina panna är förlamad av mängden snor som trängs i mina bihålor.

Mitt tillstånd kommer olägligt då jag om exakt 48h kommer att befinna mig i Paris hos min älskling Julian. Jag försöker kurerar mig så gott det bara går med citron, ingefära, granatäpple, mandariner, te och massa andra konstiga huskurer som min underbara rumskamrat fixar åt mig. Jag hoppas det gör susen.

Jag saknar Julian och kan inte vänta tills jag kan ge honom en stor kram och en osjuk puss eller två.

Dagen jag sa Nej.

Idag var dagen jag valde att ta långa vägen till framgång. Det ser i alla fall ut så nu.

Idag blev jag presenterad med miljoner möjligheter från många olika håll och valde ändå att behålla min värdighet och säga nej.

Det kan kännas omöjligt att förstå, men idag fick jag så otroligt många bra förslag och erbjudanden som skulle inneburit att jag inte bara utnyttjat en vän utan att jag också sålt min själ.

Idag blev jag erbjuden att ta den korta vägen till mina vildaste drömmar.

Jag tackade nej, bara tiden kan berätta om det var ett bra val.

Jag kommer troligen aldrig kunna tala om det här igen.

En svart dag.

Idag börjar dagen tidigt.

11.30 ska jag luncha med en kompis.

Sen ska jag hem och byta om, eftersom min eftermiddag idag kommer ägnas åt en begravning.

Min väns far var en väldigt känd modern konstnär, och idag så hedersbegravs han igen på fransk jord, närmare bestämt på Pere Lachaise.

Känns bra att kunna vara där för min vän, trots att det var mer än ett år sedan hans far dog.

Sen så är de en oerhörd ära att få begravas på just den begravningsplatsen, det är inte illa att vara begraven tillsammans med Jim Morrison, Edith Piaf, Gertrude Stein, Oscar Wilde och Richard Wright.

Fyllekaja

Min bästste bästa vän hamnade i fyllecell igår, fruktansvärt kul tycker jag.
Jag undrar när det blir min tur, för jag antar att jag kommer att hamna där förr eller senare.
Igår skulle kunnat vara min tur. Alldeles för många förkrök, husfest och T-bar. Jag ramlade, min trench är helt svart o jag blödde tydligen på min kompis golv, varifrån vet jag inte, har inte hittat något sår ännu.

Radiotystnad

Vilken chockerande tystnad det varit på den här sidan.

Åkte som sagt till Bryssel förra helgen för att gå på Cold War Kids konsert. Den var otrolig, som väntat.

Krökade med små underåriga internatelever utanför staden en kväll, mycket intressant.

However, nu är jag tillbaka i Paris och igår jobbade jag ytterligare en kväll på en ny klubb.
Den här gången gav de mig fria händer och en projektor. Det resulterade i filmen Orgasmo på storbild.

Nästa vecka den här tiden ligger jag och kramar Joan.

Etienne-des?

Har haft otroligt mycket att göra sedan Obama vann, men nu är det helg igen.

Nu ska jag dra mig till Café Etienne Marcel och äta middag med gänget. Den här gången blir det sonen till en legendarisk neo-realist och en DJ.

Men någon fest blir det nog inte eftersom:

Imorgon tar jag mig till en annan europeisk huvudstad och där ska jag gå på Cold War Kids spelning och hänga fram tills på tisdag då jag planerar att återvända till Paris.

D-rak

Jag hade tacksittning igår, sjukt kul. Jag var en cowgirl, the cowgirl. Jag blev utslängd, stiligt.

Några grabbar från gamla djurssan tiden hade bandy sittning (förbjudet då ett bord och ett flertal stolar gick sönder senast, och alla var d-raka varje gång) , en kille blev utsläng av stålmannen för att ha röjt ett kök på nationen. Allting var upp och ner, glaskross överallt och de hade målat på ett bord.

Fy fan, jag kom hem nyss, fortfarande full.

Okej jag har en del att berätta

Lund är en bubbla.
En bubbla som dricker.
En bubbla som ligger.
En bubbla som är helt jävla underbar.
För dem som inte är med i bubblan förstår inte bubblan, det är synd.

Obamarama for your mama?

Obama vann.

Helt fantastiskt.

Men för att visa vår support blev jag och mina amerikanska vänner apraka igår.

Jag vaknade nyss (16.30), har en stämpel från en klubb jag inte kommer ihåg och som superfinal:

Jag är så bakis att jag gråter.

Nej jag sitter inte och snyftar, men jag gråter spontant. Nytt för mig.

Ligg-Ninjan

Fransyskan jag delar min lägenhet med har pojkvän, och en älskare.
De båda kommer hit då och då, jag har bara hälsat på den ena, pojkvännen.

Älskaren är här flera gånger i veckan, och det har pågått i någon månad.

Poängen är; Jag har aldrig sett honom.

Jag har märkt hans närvaro. Försvunnet eller konsumerat kaffe. Skor, jackor och andra kläder. Jag har till och med hört honom.

Häromdagen när jag sprang iväg till skolan satt han och blockade toan, men han kom aldrig ut därifrån när han hörde mig i hallen.

Han undviker mig riktigt duktigt.

Därför har jag, efter en lång tids tänkande, insett vad han är.

Han är...

LIGGNINJAN!!!!

Ojoj han åt en för många svampar

En av mina underbaraste vänner ringde mig igår runt ett snåret och berättade att han var påväg till mig. Jag blev överdrivet glad och överraskad. Han kommer att åka och göra någonting i barcelona ett tag framöver, vilket begränar vår kvalitetstid tillsammans.

Den här människan är klockren. Han var på någon efterfest i måndags, kola, braj, ja ni vet en såndär. Den geniala idén om att åka till Amsterdam brukar ju dyka upp var och varannan gång man sitter och röker, det roliga är att han faktist gjorde det, dagen därpå. Han åkte med människor han inte kände, bilade ner och spårade. Han ligger och sover fortfarande och han har inte berättat allt ännu så jag kommer att berätta mer sen, hittills vet jag att:

Han har tagit in på Amsterdams finaste hotell, hyrt en svit och crashat den till den grad att skadestånd var obligatoriskt (Fear and loading). Han har ätit svamp och av den anledningen tvingast spendera en natt hos farbror blå....

Ja som sagt, jag återkommer med mer inom kort....

Gyllene Kalven

Fem rätters sittning igår med sex trevliga damer.
Alla rätter var kötträtter, och eftersom jag inte förbeställt kaninmat så fick jag sitta där och pilla runt i potatismoset och dricka än mera vin.

Somliga gick till t-bar vi andra valde att dricka och springa omkring på nationen för att sedan sluta upp med allt och alla som var på t-bar. Vi kom femtio minuter innan stängning och stället var tjocksmockt.
När jag säger att alla var där så menar jag alla, tom lite oklara Stureplansprofiler var ute i lilla skåne, skumt.

Jag hamnade iallafall med några toppen gulliga pojkar och flickor på Herkules, fick knappt i mig sista ölen men jag kämpade och det är ju det som räknas som mamma alltid säger.