måndag 29 september 2008

Sällskap

Igår på mitt stamhak Le Baron träffade jag Olivier Zahm för första gången sedan i våras, dessutom såg jag Mischa Barton, som såg ut att ha trevligt, och ser hysteriskt bra ut live också.

Talade just med Joan, försöker få ner henne hit.

Helvete

Det var länge sedan jag var så här helvetiskt bakfull... nästan exakt ett halvår sedan. Förra fashionweek.

Jag hatar den här cirkusen så jävla mycket, men jag älskar gratissprit och det får jag betala för idag.

Hade jag saker att göra? Ja! Hade jag lovat att hjälpa till för denna helvetesvecka av säljande? Ja! Sitter jag i kalsonger halvdöd i min lägenhet? JA!

Gratissprit på Le Baron, så trevligt, så idiotiskt.

Söndags ångest på en måndag

Jag är verkligen en del dum i huvudet.
Jag har varit hemma i Stockholm i fyra dagar, jag har ätit middag hemma en gång, denna sammanfattar även min totala närvaro med familjen.
Jag har under dessa dagar varit i någon form av oklar dimma, där jag aldrig varit med någon men aldrig varit ensam. Jag har haft sjukt kul men så fort det tar slut så blir allt så tråkigt igen, vilket leder till att jag har kul igen och så går det runt.

Bör jag ifrågasätta denna merry go round on booze?

lördag 27 september 2008

Platsbrist?

En av mina närmsta vänner är nere i Paris för att umgås med sin utländska älskarinna under modeveckan.

Tanken var att han skulle möta upp henne första kvällen men datumen hade blandats ihop och hennes flight från Spanien kom in idag istället.

Så jag erbjöd min vän att bo hos mig trots uppenbar möbelbrist. Det löste vi istället med att bli så ohyggligt fulla igår att vi däckade på plats på mina vänners fest. Smidig lösning på problemet tycker jag.

Jag vaknade alltså idag vid lunchtid sovandes direkt på ett golv. Snacka om klassiskt. Halvpava vin och lätt en tredjedels till en halv Jack Daniels, lite andra saker och ohyggligt dåligt blandade groggar sätter sina spår i själen hos en.

Idag var det öl och bloody marys på Breakfast In America med det vanliga gänget vid tresnåret, och de hade ny personal som inte visste att vi var regulars, blev roligt, det servitrisen inte vet är att min vän som inte fick som han ville kommer tala med hennes chef.

Drog en Paris Hilton

Gårdagens kväll hade jag tänkt summera i en skala på klarhet:

1. Familjemiddag (klart)
2. Promenad på Djurgården kl 20.00 med en god vän, en del berusad (halv klart)
3. O-baren (helt klart)
4. Vin hos kompis med andra kompisar (klart)
5. Körde en Paris Hilton aka no panties (högst oklart)
6. Ute companiet även kallat "Out company" av Joan på fyllan (oklart)
7. Grodans nya club (väldigt klart)
8. Hem gång utan att ha varit på Berns (högst oklart)
9. Spoona med en tjej (nice men oklart)

Ja, som ni kanske redan listat ut så är jag tillbaka i Stockholm, väldigt klart! Mycket trevligt att vara tillbaka, ha saknat en del personer och vill inte åka tillbaka till Skåne riktigt ännu.
Börjar tagga om för kvällen, har suttit o varit bakis hos väldens bästa frisör hela dagen så nu är jag fin, så pass fin att mamma tom sa "Med en såndär frisyr så bara måste du gå ut" mitt svar löd "I know"

fredag 26 september 2008

Tack televerket

03.00 ringer klockan:

- This is Julian Ward, who is this?

- Alô, my name is XXXXXXXX, I want speak to XXXX ! (läs med fransk dialekt)

- Uh, yeah, monsieur XXXXXXXX, she is asleep, who would've known huh?!

- It is important, I must speak her! (läs med fransk dialekt)

Så jag väckte henne, för att senare få reda på att han är hennes älskare, och att anledningen att han väckte mig, som redan innan sover dåligt på en jävla skitmadrass, var att han ville ligga.

RING HENNES MOBIL NÄSTA GÅNG JÄVLA IDIOT

onsdag 24 september 2008

Lite för stora skor helt enkelt

Som ni kankse redan vet så bor jag förtillfället långtlångt bort från min partner in crime Julian. Jag bor nere i inte lika exclusiva, Skåne. Men inte är jag depp för det!

Denna helg inleddes på fredagen med en ganska så halvstor förfest(tolka det som ni vill).
Jag som aldrig lär mig, drack som vanligt en del för mkt, och inte för att skryta, men jag överraskade mig själv när jag insåg att jag blandadat sju olika sorter alkohol.

Ja iallafall, jag kom till slut fram dit jag skulle, till den stora borgen där jag och en del andra, närmare bestämt 360 stycken skulle vara.
Jag började kvällen starkt, en shot i kön till gardroben, minns inte vem jag ska tacka den för men jaja, brukar bli så.
När jag skulle strosa runt och hitta min bordsplacering insåg jag till min förfäran, att jag första var placerad helt off och för det andra med lama lamor.

Turen vände när min gode vän skar sig i sitt finger och var tvungen att åka till akuten för att laga sitt blödande finger med tre stygn. Det roliga var att han skar sig i det mitt under en ramsa, vanligt förekommande under skivperioden. Jag har aldrig hört att någon lyckats med det men han lyckades och han var desutom inte ensam. Så han och det andra klantarslet susade iväg till akuten och var tillbaka lappade och lagade till efterrätten. Jo, jag glömde säga var min tur kom in i det hela, jag tog över hans trevliga placering. Så helt plötsligt befann jag mig bland en rad goa göteborgare.

Den mindre tursamma aspekten i det hela var att jag vid det här laget var så full (mitt försök att supa bort mina förra bordskamraters tråkighet) att jag inte riktigt var medveten om mitt tillstånd. Då middagen var avslutad var jag lika så och jag hittades av en god vän, dräglandes på ett trappsteg knappt medveten om mitt eget namn.

Jag hittade relativt snabbt tillbaka de få hjärncelelr som behövs för att stå, gå och prata och befann mig illkvickt vid baren för att beställa lite mer förödelse. Tre shots senare, tyckte jag att jag mådde "bra" igen men sanningen var en annan. Det slutade med att jag vaknade upp hos den gode vännen som tagit hand om mig på trappsteget och fick göra the walk of shame genom lund i gårdagens blåsa och ett par 42 converse. Haha

Panda-döden

Idag kommer min flatmate hem igen. Hon hävdar att det är "for medical reasons". Jag tror hon dumpade sin pojkvän, oavsett så kommer hon att göra det ändå, det är idiotiskt med transatlantiska relationer.

Jag har röjt fimpar och flaskor och diskat.

Min flatmate har en egenhet, hon släcker aldrig lampor, eller stänger av teven. Hon är alltså fullkomligt omedveten när det kommer till att vara naturvänlig.

Jag tittade på henne när hon gick ut ur köket utan att släcka och sa:

"Du är medveten om att varje gång du glömmer att släcka lampan dör en panda?"

Sen kom jag ihåg att det svåraste för en fransman att översätta är sarkasm och ironi.

Santoshot?

Jag började dagen med att möta upp min vän som kommit tillbaka efter sin landsflykt. Hon bor hos några vänner eftersom hon fortfarande måste ha hemlig adress tills vidare på grund av den stora risken för hämnd dåd.
Hennes ex-pojkvän släpptes som ni redan vet ur häktet igår och har troligen med största sannolikhet flytt landet. Snyggt drag av franska polisen... Men vi är fortfarande inte säkra.

Senare idag utklassade jag en hel fransk bar.

Jag och mina franska vänner gick till en bar där de töntigt nog brukar köra leken "Gissa bandet" varje tisdag.

De räknade inte med att bli totalt utklassade men varje gång man vinner fick man en shot. Svensk som jag är satsade jag allt.

Åtta shots senare fick jag inte spela längre. Sista shoten fick jag när jag på de två första tonerna kände igen L.E.S. Artistes av Santogold.

En fransk vän till mig som är PR Manager för Europa på ett oerhört välkänt fransk modebolag som ägs av PPR lovade ikväll att skicka mitt CV till deras human resources avdelning. Tack så mycket!

tisdag 23 september 2008

Första natten

Igår åt jag middag med en gammal fransk kompis till mig. Underbart när man känt varandra i mer än två år och språkbarriären fortfarande är påtaglig.

Vi åt pasta, drack en flaska vitt Cote du Rhone och en flaska Brouilly och rökte varsitt pack cigg.

Hon klagade på att hennes pojkvän hade varit otrogen när han flyttade till London, och hon berättade att hon straffade honom fint med att sätta på en empatilös snygging två dagar senare.

Jag klagade på att folk runt oss samtidigt som vi satt i vardagsrummet bar ut alla möbler från mitt rum.

Sovit första natten på extramadrassen nu. Det var ett rent helvete I tell you, fy fan.

måndag 22 september 2008

Skit också!

Han är frisläppt i väntan på vidare beslut.

Nu börjar en himla massa tittande över axeln.

Livrädd

Häromdagen flydde min bästa vän i Paris landet för sin egen säkerhets skull.

Anledningen till hennes flykt är att hon gick till polisen angående sin expojkväns psykiska och fysiska misshandel av henne som pågick under ungefär ett år, och som senast resutlerade en lägenhets ockupation med tillhörande hot, fysiskt våld och olaga frihetsberövande.
Tyvärr kan jag pga. pågående utredning inte lämna närmare detaljer.

Jag fick bevittna hemska delar av det här för två veckor sedan och kallades därför för att vittna i förundersökningen på Paris-polisens Domestic Crime avdelning. Jag valde att gå med på att göra detta för att skydda och hjälpa min vän. Dessutom är det olagligt att vägra vittna.

Men det finns en baksida. Hennes ex är en oerhört rik, inflytelserik och galen man.

Idag kanske han släpps ur häktet, och jag är den enda som kan ha bevittnat det hela, så om de sagt att de har ett vittne så vet han med största sannolikhet att det är jag.

Solglasögon och hoodtröja på, jag är livrädd, men mitt kharma är i alla fall bra.

Amber Chucks

Hela dagen igår väntade jag på att en kompis skulle komma ur bakismolnet, åka hem till mig och mysa, jag hade till och med förberett massa överraskningar... Men hände det?

Nej!

Klockan halv åtta tog jag saken i egna händer, köpte ett sexpack och åkte hem till en kompis. Där mötte jag upp två kompisar till, som hade med sig två 16 pack öl.

Min ena kompis var så hög att han valde att bara sitta i ett hörn den första timman och då och då utbrista i kommentarer som; "Your shoes are lizard printed, like if I took a piece of amber and extracted the DNA and cloned it together with a pair of Chucks..."

Ibland måste man älska sina vänner, jävla pucko.

Idag kommer de och tar bort möblerna i mitt rum, för de är inte mina. Jag behöver desperat åka till IKEA... jag har verkligen ingen bil eller körkort.

Nu ska jag ha en riktigt trevlig dag, eftersom natten på extramadrass kan komma att bli tveksam.

Hur spoonar man på 80 cm? Jag är smal, men så smal är ingen.

söndag 21 september 2008

Underjorden

Gick ut häromkvällen med mina vänner.

Först gick vi till en medioker bar med en lysande framtid, en snuskbar som i hemlighet renoverar sin källare till mörk, snuskig och extrem undergroundklubb. Den hysteriskt upp-kolade ägaren guidade runt mig bland de olika rummen och planerna i vad som såg ut som en blandning av katakomberna och en källare i Gamla Stan.

Pissoarerna kommer vara de gamla antika handfaten från en av stationerna i Paris, sänkta till rätt höjd.

Ägaren har planer som innehåller allt från hemliga fightclubs till djurfighter, men framförallt; ett punkigt jävla röj. Kommer bli intressant.

Underground my friends, we are going underground.

Dagen efter vaknade jag på mina vänners soffa, gick med hela gänget till Breakfast In America och firade bakfyllan med en bloody mary, tre öl och en hamburgare och cole slaw.

fredag 19 september 2008

Gratis

Idag fick jag ett doftljus och bodylotion för några hundra kronor fullkomligt gratis, gissa varför? Jo därför att jag måste jobba med produkterna.

Baksidan av det hela?

Nej... det finns ingen faktiskt.

Snabb Sammanfattning

De senaste dagarna har jag:

- Flyttat in i en trea vid Invalides

- Blivit utvald till ett väldigt prestigefyllt samarbete med ett stort internationellt kosmetikamärke

- Långlunchat nästan varje dag på allt från Georges till Colette

- Firat min födelsedag på nyöppnade och rätt dåliga men omåttligt omtalade klubben Cha Cha

- Gått på Acne's underklädeslansering här i Paris och druckit gratis-skumpa

- Vittnat i en utredning om kvinnomisshandel och dödshot som min bästa kompis utsatts för

- Kissat i både handfatet och i badkaret, eftersom toaletten har gått sönder

Vilka två hörde inte till min ursprungliga plan? Du får gissa

lördag 6 september 2008

Tillbaka till ljusets stad

Så jag är tillbaka i Paris där jag vanligen bor.
För tillfället är jag hemlös men får tak över huvudet av ett berömt svenskt mode-varumärke som snällt har lånat mig en lägenhet.

Igår så gick jag ut och träffade massa gamla vänner, gick till Paris Paris, gick iväg eftersom medelåldern var på tok för låg och de flesta var på tok för pretentiösa, verkar som halva Paris missat att nu-raven dog för ett tag sedan.

Vi gick hem till några och satt och drinkade istället tills det att jag somnade i en soffa.

Idag vaknade jag på soffan efter en kavalkad av bisarra drömmar och tog mig tillbaka till lägenheten i Marais, som roligt nog är i samma byggnad som Joan's förra lägenhet i Paris var.

Han inte till Colette idag heller men istället han jag en snabbis förbi Odeon-kvarteren där jag tog en drink med två vänner som jag troligen äter middag med också.

På väg hem för att ladda batterierna köpte jag ett gäng macarrons från Ladurée, fick till och med några på köpet, tror nog att kassakvinnan tyckte jag såg lite mager ut.